Däremot var jag osäkrare på om jag skulle få ut min Cocillana, så när jag var där tog jag i lite extra i mina hostningar. Jag lät henne förstå att det skar som knivar i svalget för varje gång jag hostade. Dessutom förklarade jag att jag i helgen måste göra mycket viktiga sångprestationer, och då är det inte läge att hosta.
Hon förstod det också och nu sitter jag här med en skön halvliter morfinspäckad Cocillana-Etyfin, som jag rullar i mitt cognacsglas. Märkligt nog hade hon råkat skriva fel på flaskan. Det står att jag 1-3 gånger dagligen ska dricka 5-10 ml, men herregud, då känner man ju knappt nånting. Hon måste ju mena centiliter!
Och helt ärligt, det där med hur många gånger per dag jag tar min hostmedicin, det har väl inte hon med att göra.
6 kommentarer:
Inte ens i vilket glas. Hon har inte med att göra någonting. Jävla Sthlm. Folk får för sig att de förtjänar något de inte förtjänar. Var glad att du slapp suga av någon slapptask.
http://annaskaos.blogspot.com/2007/05/junkie-part-2.html
Akta dig!
Visst är det gott, men man får skitont i magen när man överdoserar för mycket.
Livet är en fest Peter, och idag är det fredag!
Önskar jag kunde lägga till något, men kan bara hålla med föregående talare. Tack Peter för att du lyfter upp samhällsproblematiken till ytan.
Jag har några filmer angående ämnet...
http://fredrikhallgren.blogspot.com/search?q=alla+barnen
Det är två där i alla fall som handlar om knarket:)
Skicka en kommentar